Postat i: Uncategorized | Etiketter: Bostadspolitik, Ideologi, Inrikespolitik, Politik, Samhälle, Skolan
Rättvisa är ett svårt ord. Det låter bra och visst skriver de flesta under på att det är viktigt (undertecknad inräknad). Vi tar för givet att lagar och regler skapar rättvisa i samhället och att de flesta institutioner inte tummar på reglerna. Min strävan efter att leva efter mina ideal och rättvisa har fått flera törnar redan de första veckorna av 2011 (o)rättvisans år.
Jag är på jakt efter en ny lägenhet att hyra i andra hand och blev erbjuden att hyra en hyresrätt för några tusenkronors påslag för att täcka ett banklån då kontraktet till hyresrätten köptes svart en gång i tiden. Ska man bidra till en orättvis och dysfunktionell bostadsmarknad när man drömmer om en marknad där det finns hyresrätter till alla som vill ha?
Jag har några futtiga poäng kvar på min andra examen, en liten uppgift jag inte ids att göra för att få ut min konstnärliga kandidatexamen men häromdagen fick jag ett brev där det stod att de poängen inte längre ansågs vara obligatoriska för att kursen skulle fullföljas så jag fick mina poäng ändå. För utbildningen för jag nämligen mer värd med en examen än som en student med en rest. Hur schysst är det mot alla som mangrant gjort sina uppgifter?
Ny arbetsplats, stressad över att snart möta runt 20 tonårskillar för att berätta om demokrati och jag sitter i ett personalrum och läser igenom mina föreläsningsanteckningar när en annan lärare dyker på mig och ganska aggressivt förhör sig om vem jag är, hur länge jag ska jobba, vem jag vikarierar för och hur det har gått till när jag har fått jobbet. Är det utannonserat? Vem är sjuk? Hur länge? Han spottar ut sig frågorna och jag kan inte besvara de flesta. Han verkar inte nöjd. Jag frågar om han tillhört facket.
- Ja, säger han och tittar hårt på mig.
Han säger att han måste kolla upp detta mer. Jag känner att min närvaro här inte är rättvis. Jag har snott någons plats. Utåt rycker jag på axlarna för jag vill ju ha ett jobb.
Jag strävar efter ett rättvist samhälle och mitt ideal är att saker ska gå rätt och riktigt till men samtidigt får man möjligheter och griper dem. Är de här mina bidrag till samhällets orättvisor 2011.
Ps. tog inte lägenheten för den blev för dyr och var på sikt en grymt dålig affär men det var inte moralen som kom i vägen…
Signerat Calle.
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar
